Archive | november 2011

Join the army, if you fail…

I morgon är det dags för unconference i Malmö med hela gruppen + Malmömiroiarna. Hela klabbet kommer äga rum hos Vuxenskolan i Malmö så jag tänkta passa på att industrispionera lite samtidigt.

Jag ska ha en session och tänkte ta upp upp ämnet ”Gerillamarkandsföring i SoMe”. Lite fräckt av mig men det gäller att utnyttja alla kanaler. Dessutom är det väl alltid någon som kommer ihåg en om man ställer sig upp och gör en grej. Kan ju också vara nyttigt. Roger kommer vara min kickback och notera vad som sägs. Sedan gör vi en snygg Prezi av det hela och delar den med alla. Himla smidigt med den här nya tekniken 😉

Från det ena till det andra så har vi ju fler uppgifter att ta tag i. Till exempel ska vi göra en presentation att lägga upp på Youtube till nästa vecka. Jag har tankar på att göra min egen version av nedanstående. Gammalt som gatan men ett snyggt koncept tycker jag.

These are better days!

Idag fick jag ett glädjebesked utan dess like. Min husgud och rockens framtid kommer att turnera i Europa och USA i sommar. Jag är så lycklig!

 

One more cup of coffee for the road

Jag kan meddela att Koppi visserligen serverar egenuppfödda bönor men bara tar 20 kr för en espresso och dessutom serverar chaite som de envisas med att kalla chailatte, men gott var det i vilket fall.

Såklart jättekul att träffa killarna från Prosocyal. Ser framemot att praktisera hos dem och jag tror att jag kommer lära mig massor. Definitivt beslut på fredag.

I övrigt är det fullt upp på utbildningen och jag har ägnat dagen åt att läsa ut ”den gula boken” som är vår guide till ”Marknadsföring och kommunikation i sociala medier”. Ett bra beslut eftersom jag efter mötet i går känt mig lite överväldigad. Det känns faktiskt jättebra att ha böckerna att gå tillbaka till under praktiken. De är inte på något sätt avancerade men de är riktigt bra guider när man funderar på hur? var? när? och varför?

Skillnaden mellan att praktisera på Prosocyal och Studiefrämjandet kommer såklart att vara milsvid och det tror jag kommer bli både spännande och nyttigt för mig. En riktigt bra erfarenhet att ha med i CV:t. Så jag är mycket nöjd om än något överväldigad.

It’s been a long, long time coming

Va lätt det är att glömma bort sin lilla blogg. Så här kan vi ju inte ha det.

Sedan mitt senaste ganska deprimerande inlägg har en del ändrats. Efter ett ganska tafatt skypemöte är jag nu inbokad att fika med en av grundarna till företaget Prosocyal. Mötet sa äga rum på ett kafferosteri i Helsingborg. Jag är nog mer nervös för att sitta på ett kafferosteri med folk som kan tänka sig att betala 50 kr för en kopp espresso på egenuppfödda kaffebönor från Sumatra eller liknande än för mötet. Själv dricker jag inte kaffe och knappt te. Men, men bara att se världsvan ut, le glatt och hoppas på att de har goda kakor.

I övrigt är jag enormt trött på kvällarna när jag kommer hem från utbildningen. Tröttare än jag kommer ihåg att jag var när jag läste på universitetet. Bra betyg till Fröken Hallgren tycker jag :). Dessutom gör inte höstvädret att man blir piggare. Som tur är känns utbildningen så relevant och bra att det väger upp för trötthet och liten höstdepp.

Idag är det fredag om någon missat det och jag ska på ölprovning med kollegorna på extrajobbet i eftermiddag. Nu dricker jag ju knappt öl heller men jag har ju varit på vinprovning utan att gilla vin och det var kul så det ska nog gå bra. Dessotom blir det TV-macka från Kvantum. Mumma!

God helg!

The only thing we did was right Was the day we started to fight Keep your eyes on the prize, hold on

Idag har vi praktikjagardag på utbildningen. Sjukt stressigt skulle jag vilja säga. Samtidigt som det är jättekul att flera redan har fått plats och har grejer på gång så gör det att jag känner mig jagad. Vilket inte är enbart dåligt. Jag är en person som bara mår bra av lite eld i baken.

I eftermiddag ska jag dessutom skypa med en främmande människa för första gången, en potentiell praktikplats dessutom. Lite scary faktiskt. Men det kommer lösa sig det också.

Jag har tre platser som jag är på och förföljer just nu med alla möjliga medel, twitter, skype, mail och telefon. Dessutom en backup och några mindre troliga men ändå intressanta krokar som ligger ute och guppar. Ändå känns det som om alla är mycket längre fram än jag, har smartare strategier och mer kontakter. Prestationsångest 2.0 är det som gäller just nu.

Wish me luck! (Eller dela ännu hellre med er av kontakter)

I AM THE GREATEST! (eller inte)

Jag har ju döpt den här bloggen till ”Kärlek, svett och svett och sociala medier” och det har jag faktiskt gjort av en anledning, tro det eller ej. Det är tänkt att de tre orden ska representera tre delar av min tillvaro och i dag har vi, med en för mig typisk inkonsekvens landat direkt på nummer två. Svett, som kommer att få representera diverse fysiska aktiviteter i mitt liv.

Meningen är absolut inte att det här ska bli en träningsblogg. Då skulle jag förlora all trovärdighet jag någonsin och eventuellt byggt upp, alla som känt mig mer än sex månader vet att jag är en typisk periodtränare som ömsom höjer den fysiska aktiviteten till himmelens höjder och ömsom hatar skiten med en innerlig glöd. Just nu är jag inne i period av himmelshöjande. Jag har nämligen hittat ett  gym i stan som tillhandahåller tre boxpass i veckan till rimlig månadsavgift. Box är något som jag har hållit på med i flera (korta) omgångar och det är den enda gruppaktivitet som jag verkligen gillat.

Men detta är som sagt ingen träningsblogg, det är en jobb-blogg, samtidigt är det så att träningen hjälper mig i mitt jobbsökande, både genom att vara ett snabbköp för ren fysik och psykisk energi och som ett ställe för nätverkande. Jag tycker att jag själv varit ganska korkad som inte börjat med någon gruppträning mycket tidigare. Det är faktiskt ett jättebra sätt att lära känna folk så där lite lagom och bli av med frustration och dålig energi (som man lätt samlar på sig när man söker jobb med klent resultat). Jag får skylla på bristen på boxpass i grannskapet och tre år av pendlande. Men nu är jag igång och kommer antagligen att höja denna träningsform till skyarna några gånger till innan jag tröttnar och går ner mig bland soffkuddarna igen för att helt plötsligt börja med barfotalöpning eller något liknande, undervattensrugby kanske?

Följ med på resan.

There’s treasure for the taking, for any hard working woman

Nu börjar det bli dags att söka en praktikplats. Något som jag både ser fram emot och bävar för. Konflikten mellan vad man vill göra för att det är roligt och lite bekvämt och vad man borde göra ur karriärsynpunkt och för att skaffa sig ett större nätverk är inte helt lätt. Men det kommer bli jättebra. Känns bra att få positiv feedback på sina tankar.

Dessutom laddar vi inför Social Media Club den 25 november med presentationsövningar och hisstal. Svårt, roligt och jättenyttigt. För mig känns det som om den här utbildningen verkligen kommer att ge någonting i slutändan och det gör att det mesta känns lättare trots novemberväder och hotande höstdepp.

Så, pepp, pepp på er!

This is not the end, it is not even the beginning of the end. But it is perhaps, the end of the beginning.

Tack Winston för de kloka orden.

Efter en mycket ångestfylld och frustrerad blogguppstart igår skall jag nu försöka mig på en snabb presentation av mig själv.

Jag är född 1984 i Skene i Västra götaland som tredje barn, andra dotter och första och sista sladdbarn till mina kärleksfulla föräldrar. Mamma och Pappa.

Jag växte upp i frid och ro på den västgötska landsbygden, gick i skolan med ganska gott resultat och fuskade en del inom tryckeri och väveribranchen innan jag som mohawk-prydd 19-åring bestämde mig för att ta tag i mitt liv och sökte in på folkhögskola i Skåne. In kom man och ner till slätten for man med bästa kompisen och ett helt bohag inhandlat på Ge Kås.

Efter ett fantastiskt år på de skånska betfälten då jag lärde mig en smula om grafisk design och betydligt mer om mig själv så var det dags för Roskildefestivalen. Vid den här tidpunkten satt dreadsen av syntethår stadigt på skalpen, men trots detta så lyckades jag faktiskt locka till mig en rejäl skånsk karl där i det danska dammet. Detta var sommaren 2005 och när jag framgent talar om Sambon så är det den rejäla skåningen som avses.

Efter några månaders distansförhållande bestämde vi att det var lika bra att flytta ihop. På den skånska slätten redde vi vårt näste,gick i skolan, jobbade som postare och personlig assistent ända tills längtan efter skogen blev för stor och vi anställde föräldrarna till flytthjälp och styrde norr ut mot göingeskogarna.

I göingeskogarna fanns ett fint litet tryckeri där jag kunde förtjäna mitt levebröd tillsammans med trevliga kollegor ända tills jag tyckte det var dags att göra något nytt. Jag skrev ett brev till Farbror CSN och bad snällt om pengar till mat, husrum och pendlarkort. Så började jag läsa vid det som då var Högskolan i Växjö.

Sista terminen var det dags för praktik och jag finkammade Skåne efter en lämplig praktikplats för en liten kulturtant. Och hittade den bästa av dem alla på Studiefrämjandet i Malmö där jag träffade fina människor och upptäckte vad jag vill göra med mitt liv.

Efter att jag avslutat utbildningen i Växjö i juni 2011 var det dags att söka jobb. Med friskt mod kastade jag mig in i djungeln som utgör den skånska och småländska kultur/kommunikationssnurran och sökte allt från nyckelpositioner i Hässleholms kommun till kaffeflicka på Lunds universitet. I början av oktober hade jag tröttnat och vände mig lite uppgivet till arbetsförmedlingen. Vad göra? Möte om tre veckor. Jaha. Kommer till mötet och får frågan om en utbildning i sociala medier hade varit något för mig.12 veckor med praktik, start på måndag. Det var ju bara att niga, bocka, säga tack och amen.

Så där är vi nu. Med ännu fler trevliga människor och nya förhoppningar på framtiden.

Hey ho, let’s go!

Välkomna ska ni vara allesammans till min alldeles nya och obesudlade blogg. Här kommer jag inom en snar framtid ta upp ämnen som engagerar och irriterar.

Mycket nöje!